Om oss
När jag var 12 år dog min lillebror Isac vid födseln. En familjetragedi. När jag var 18 år dog min pappa Leif. Han blev bara 38 år gammal. Jag vet inte vad som är värst – att veta att en familjemedlem ska dö inom en viss tid och finnas med på resan mot slutet eller att någon utan förvarning slits ifrån en. Oavsett när eller hur det sker, gör det ont när någon lämnar. Sorgligt både för de som är kvar och för dem som aldrig fick chans att uppleva hela livet.
En saknad. Ett behov.
En erfarenhet. En vision.
— Linda Åkesson
Ett behov av att bearbeta sorg
“Röda rosor och blå blommor vill jag ha och ni ska spela hårdrock för mig”. Att pappa och jag bara några månader innan han gick bort, satt vid köksbordet och pratade om hur vi ville att våra begravningar och gravplatser skulle se ut, känns såhär i efterhand märkligt. Kanske var det meningen att vårt samtal skulle äga rum just då? Vi gav honom den begravning han önskade sig – röda rosor, blå blommor och Metallicas låt “Orion”.
Jag och min syster träffades ofta vid pappas grav. Det var skönt att gå dit, det hjälpte oss att bearbeta sorgen. Vi pyntade vid högtider, skrev brev och lade dit små presenter när han fyllde år. Tyvärr så förstördes ofta gåvorna av väder och vind. Efter ett tag, när vi kunde ta in omgivningen runt omkring oss, så insåg jag att vi inte var ensamma. Det var fler som gjorde likadant – la gåvor vid gravarna.
Hur kan vi få människor att leva längre tillsammans?
Min pappa och min bror dog alldeles för tidigt. Det hade inte behövt vara så. Med rätt hjälp och genom forskning är det möjligt att både förebygga sjukdom och ge oss mer tid tillsammans. Vi skänker ett bidrag till den organisation du själv väljer. Det innebär att vi tillsammans bidrar med pengar till forskning som kommer att göra skillnad för många människor. När någon dör får en annan människa chans att leva längre. Vi tycker att det borde vara en självklarhet, att en bransch som jobbar med döden ska vara med och bidra till livet. Att lansera Hi Unity blir starten till vår vision om att göra skillnad.
Nu är det dags att göra verklighet av den visionen, som i grunden handlar om så mycket mer än bara en gravsten.
Linda Åkesson
En känsla av kontakt
Det var när min pappa Leif dog som min första idé föddes. Headstone Hi är en gravsten med ett minnesskåp som hjälper dig att skapa en plats där du kan bearbeta din saknad på ditt sätt, genom sorgens alla olika faser, samtidigt som gåvorna skyddas mot väder och vind.
Minnesskåpet öppnar upp för möjligheten att skriva ned tankar och känslor och lämna dem där. Det är befriande att lyfta sorgen från hjärtat för att få andrum, om så bara för en stund. Gravstenens blanka framsida speglar dina känslor och omgivningen på ett vackert sätt. Speglingen gör också att du ser dig själv, samtidigt som du ser himlen. Det ger en känsla av kontakt. Av att någon lyssnar. Även om det inte längre är möjligt att tala med varandra, så går det att tala till den du saknar, om tankar, känslor och händelser. Vad vill du berätta?
”Jag bara väntar på dig, för ett mellanrum i tid och rum, någonstans mycket nära, precis runt hörnet”
– Henry Scott Holland. En del av ”Döden är ingenting alls”